we've got a thing, and it's called radar love

Vet inte riktigt vad som bör skrivas på den här bloggen längre, vars bäst före-datum gick ut, enligt mätaren till höger, för 6 dagar sedan. Jag vill inte riktigt acceptera det, vill inte avsluta det hela. Håller nu som bäst på att packa ihop mina saker hemma i Lögd för att dels flytta upp på övervåningen så att Ludvig efterlängtat kan få mitt perfekt belägna rum (vilket känns motigt, men berättigat) , och dels för att flytta till Historiegränd 12 A. Flytten till Historiegränd känns ganska bitterljuv, det är såklart skönt att veta att man har boende, men riktigt jobbigt att veta att det aldrig kommer vara samma sak som med Pilgatan - av alla tänkbara anledningar. Det enda positiva jag kan komma på just nu är att jag får inreda precis som jag vill, i pastelliga kräkfärger, vars färgskala endast jag verkar uppskatta. ton i ton, ja tack. Men påskhönan fylld med oätligt godis, som jag inte-för-allt-smör-i-småland skulle ta dit, den hade en viss charm på Pilis.

Mandutt, kom och bo på historiegränd! - för tillsammans är man inte mindre pinsam

The end of pilgatan

Vi har lärt oss att man kanske ibland hellre cyklar bland trafiken än att rulla ner för en backe och över en järnväg.
Vi har lärt oss att säga "peppar, peppar ta i trä" efter allt för att slippa ramla i rondeller, och för att undvika att sprida innehållet i matkassarna inom 3 kvadratmeter.
Jag har lärt mig att överanvändning av öronproppar ibland kan vara nödvändig medan jensine lärt sig prata persiska i sömnen.
Vi har lärt oss att inte se skräckfilmer för att våga duscha när vi är själva.
Jensine har nog lärt sig att slå dövörat till för att slippa smittas av min paranoia som har den förmågan.
Vi har lärt oss att man inte bör leka "jagad" uppför trappen eftersom att våra grannar (förmodligen) inte uppskattar när våra röster går upp i oktav.
Jensine har nog lärt sig att till nästa gång välja en inneboende som inte behöver omhändertagning i flertalet varierade tillstånd under en viss januari månad. (Dock så kan jag ändå rekommendera henne till andra människovrak då hon har talangen att bokstavligen torka tårar, själv föredrar hon att kalla sig för min "räddare i nöden").
Vi har lärt oss att det inte går att låta blir att böla till Titanic, trots tappra försök, fastän vi visste det innan.
Jag har lärt mig att låta bli att färga hår på någon som envisas med att samtidigt baka.
Vi har lärt oss att trots att man saknar musikalitet i blodet så kan man ändå skapa en tvåmanna-kör byggd på filmcitat och chokladbollssmet.
Jag har lärt mig att inte slå på främmande föremål, så som boxningspåsen på vinden som tydligen är gjord av sten, för att undvika kommande inre blödningar. 
Vi har genom flertalet experiment kommit fram till att växtlivet på pilgatan har en maxlivslängd på en vecka.
Vi har lärt oss att man kan se samma film två gånger inom 26 timmar, gäller dock enbart en viss film.
Vi (jag) har lärt oss att man kan överleva 9 månader utan en endaste tv-kanal, dock med 50-talet filmer som komplettering och så länge man kan spela in alla sevärda serier hemma.
Jensine borde vid det här laget ha lärt sig att köttbullarna faktiskt är klara just innan brandvarnaren går igång.

Ja vi har lärt oss att tillsammans är man faktiskt inte mindre pinsam.


det är över nu, men jag kommer ihåg alla stunder med dig




dör bloggen nu?

prom

jag försöker tappert att sysselsätta mig med annat såhär under baldagen bara för att min rödamattanscenskräck inte ska ta över, så här påbörjar jag våran utförsäljning här på pilgatan.

säljes:

mycket fina chokladbollar, egenskapade av amanda och jensine (vi har inte lärt oss baka riktigt än, därav formen), bara en vecka gamla så kan nästan klassas som nyskick!
utropspris 1 kr


officiell diagnos: panik

intar stadiet just innan sammanbrott.
den här tiden imorgon är vi alla väldigt glada i våra hattar, om vi (läs: jag) nu har en balklänning tills dess.
den här tiden om en vecka har vi tagit studenten och är förmodligen ännu gladare. herreminjesus!! kan vi inte bara dra ut på det ett liiitet tag till? jag kommer inte överleva som en fri fågel i den stora vida världen.



RSS 2.0