Iphone, att vara eller icke vara
Jaha jensa kräver svar på Varför jag inte har nån iphone, så eftersom jag ännu inte fattat hur man gör detta ser vi väl om det spårar ut i Titanic 3D, fåren eller dylikt.
Hade jag en iphone skulle jag va så rädd för att tappa den eller ha sönt den att jag inte skulle våga använda den. Den skulle förvaras i bubbelfolie hela hela tiden. Sådär så jag knappt kan titta på den genom alla lager och nöja mig med att smälla bubblorna, likt det barn jag är. Sen har jag ju då prövat den där touchscreensaken och ja, det finns annat jag är bra på så jag tror jag fokuserar på det istället. Det känns som att man måste ha nån slags fingerteknik jag saknar, eller så är jag bara klumpig och otränad? Men om man nu känner sig naken, exposed, rädd redan när ens nuvarande mobil glöms/får slut på batteri, hur fasen känner man sig inte då om (läs: när) det händer ens iphone? Den omställningen skulle va för stor för mig och skulle nog leda tills minst ett antal sammanbrott med oklar utgång. Sen är det så att jag ger mig äran att spendera pengar på annat, så för nu överlever jag utan iphone. Fastän det skulle vara riktigt förbenat praktiskt ibland, just för att jag håller till i huvudstaden. Denna stressade kommunikationsberoende huvudstad.
Nä min tid är ännu inte kommen, inte för iphonen.
Jag hakar på trenden när den lagt sig.
Jensine: dissikera en gädda, äta en myra (levande) eller komma försent till denkursduläser i en vecka?
